Vem är det egentligen som bryr sig …

Postat den 10 juli, 2012 av capello

… vem kan du lita på

… troligtvis inte på politiker i alla fall, se nedan länkar

Almedalsveckan har precis avslutas, där politiker gör upp inför höstens nystart. Politik är givetvis intressant och viktigt. Många frågar mig varför jag inte bryr mig, eftersom jag inte röstar på något parti. Fel, jag bryr mig. Men jag kan inte med rent samvete gå till valurnan och lägga min röst på något parti. Det jag upplever och ser förändrar inte direkt min åsikt …

Utan att sätta några aspekter, andra än att jag jag konstaterar, det ligger tyvärr i människans natur och i hela samhällsstrukturen, en egoism att roffa åt sig och vinna egna fördelar. Den altruistiska ådran är nog mest förekommande i en ytlig fasad, ett dåligt samvete och i sociala medier som facebook och twitter. Men dessa tenderar mer att bli något av en lyckofälla …

Är kanske bara politikerbanan en genväg och ett lättare steg för framgång …

Ex minister P Nuders nyttjande av frikostiga pensioner skapade en hälsosam debatt, se länkar nedan. Vem är i grunden intresserad att slåss för dem svaga i samhället. Kanske bara hyckleri av inblandade, eller naivt av betraktaren att tro  …

Nuders lön skapar debatt …

Ex ministrar flyr politiken …

… feministernas Saudiarabien

Turerna kring Wikileaks grundare Assange är ett annat exempel som spräcker väldigt bryskt den svenska naiviteten, i tron att vi är så mycket hederligare, så mycket bättre och har ett så mycket bättre rättsväsende här i Sverige, se länk …

Assange får stöd av otroligt många, även av kända människorättskämpar. Sverige framställs som ”feministernas Saudiarabien” av flertalet kända människor runtom i världen. Ecuador ambassad i London får in tiotusentals mail om dagen, att de ska godkänna Assange ansökan om politisk asyl, för att han ska slippa ställas inför ansvar i ”banankungadömet” Sverige …

I Sverige??? Vår syn på s.k. ”bananrepubliker” runtom i världen, visar bara att vi i andras ögon inte är ett dugg bättre. Och det är vi inte heller. Men vårt ego tillsammans med jantelagen är så mycket större. Det tråkiga i denna soppa är nog för alla inblandade, framförallt målsäganden. Att sedan kalla jämställdhetens Sverige som ”feministernas Saudiarabien”, sticker nog i ögonen på många, se blogg igår …

Hur kan det komma sig att så många i omvärlden, och även de som slåss för jämställdhet och jämlikhet runtom i världen ställer sig på Assanges sida. Trots att i detta fall även gäller jämställdhet och en kvinnofråga, som vi är såååå otroligt bra på …

Vår tro på vårt rättssystem, politiker och andra ämbeten, ”feminister”, makthavare, massmedia (de stora makthavarna) är så bedrövligt stor att det gränsar till naivitet. Men ovan inblandade, de är bara som de flesta andra. De är med i ett system som ska gå runt och som bygger på ett spel i en egokapitalistisk värld. Passar du inte in i detta spel så hamnar du utanför …

Det viktigaste är kanske att fortsätta tro att vi är så mycket bättre än alla andra, samtidigt som jantelagen säger att vi ska vara lagom, en svår ekvation. Men visar individen en politiskt korrekt sida utåt så ..

… eller vill vi jobba med vår egen personliga utveckling och självinsikt, och skapar därmed bättre möjligheter att göra EGNA val, RMA – Rätt Mental Attityd …

ciao

 

Det här inlägget postades i Samhället. Bokmärk permalänken.
  • ordlusta

    Almedalen – ja, förstår hur du tänker. Assange och feministernas Saudiarabien lämnar jag därhän just nu. Mitt fokus ligger inte i den stora världen just nu, men beträffande altruismen kan jag inte låta bli en kommentar. Altruismen är allt annat än enkel, för så fort vi har gjort en osjälvisk handling men sedan berättar om den, är den inte längre altruistisk. Då finns den inte längre. Ibland kan syftet vara att få fler att följa, men så tolkas yttrandet sällan och många gånger är det att klappa sig på bröstet för de goda gärningar man gör.
    I sociala medier av olika slag ligger den enskilda individens behov av bekräftelse väldigt öppet och naket och väntar på att bli stillat. Medmänniskor ser, medmänniskor bekräftar. men har vi då verkligen gjort vederbörande en tjänst eller har vi bara bidragit till ett ännu större hål att fylla….det handlar inte alltid bara om att ge utan också om vad vi ger/bidrar till.

    Kollekten i kyrkan började i altruismens anda – ingen skulle veta vad den andra gav – det kunde vara tusenlappar eller en knapp. Grundtanken är god, men frågan är inte lätt. Att kunna ge utan att berätta om det/visa omvärlden, är en bra början. Den som ger av äkta altruism pratar inte om sina välgärningar och blir inte trött av det. En sådan värld har vi inte idag, tyvärr. Några få undantag finns, men de är nog lätt räknade.

    • capello

      … bra utvecklat, så sant det var sagt, och var går gränsen, moder Teresa, var hon altruistisk, hmmm hennes baktanke var ju att få plats vid Gud faders högra sida. En svår fråga, men kanske både ock, är gott nog
      Lycka till med det lilla som kan vara nog så stort, kulturens tecken … :-) . 

      • ordlusta

        Låter sunt! Perfektionismen vill vi ändå inte ha, om än vi skulle få den. Varför fick jag för mig att du eftersträvade altruismen?  ;-) Tack för lyckönskningen!

        • capello

           ….jag gjorde ju det, och du fick ju spiken i kistan, för det är lätt att säga att det är godgärning, men är det bara det ? Fast både ock kanske ändå är okey :-)