VM olala en klar seger eller ett idrottsligt skönhetsspektakel …

Posted on December 17 2013 in Innebandy

Innebandy VM för damer har precis avslutats i Tjeckien. Sverige gjorde ett riktigt bra VM och försvarade sitt VM guld, det fjärde raka och totalt sjätte guldet …

 

 

Först vill jag verkligen gratulera alla ledare och spelare i det svenska landslaget. Spelarna är alla seriösa idrottstjejer som lägger ner mycket tid på sporten och deras egna utveckling. Eftersom jag inför detta år, inte bara som tidigare bevakar dameliten, utan också är delaktig i densamma som tränare för Täbys damer, så har jag fått en än större inblick i elitdamverksamheten. Toppspelarna i Sverige är i dags läge seriösa idrottsmän och ska också ha cred för det. De kan dessutom inte belastas för att övriga världen haltar en hel del. Flera föreningar i Sverige bedriver också en väldigt kvalitativt hög verksamhet. Däremot är det fortfarande så att bredden på toppeliten i Sverige haltar betänkligt och vad gäller världen i övrigt så ska vi inte ens gå in på det …

Det var riktigt roligt och välförtjänt att vår egen kapten Louise ”Lollo” Wickström kom med i truppen. Även om jag är jävig i frågan, så anser jag det vara mycket bra beslut. Hon är det närmaste vad vi i Täby benämner spelares utveckling – X factor. Lollo har både fysik och en attityd som är X-factormässiga. Hon är dessutom, vad gäller vissa moment i spelet, kanske en av de allra bästa i Sverige. Det har hon också visat i serien, även mot topplagen. Spelarna i landslaget för övrigt är främst ihopsatta i block från topplagen Iksu, Mora och Djurgården. Inte konstigt eftersom dessa spelare är tongivande i SSL. Alltså en ganska given framgångskoncept för förbundskapten Curt S. Bland Sveriges tre femmor är det tveksamt om någon från de andra lagen ens hade tagit plats. I alla fall inte med en självklarhet …

Att Sverige alltså vinner guldet är därför ingen direkt skräll, om man uttrycker sig milt. Samtidigt är det inte så att det är lätt att bara gå in och vinna enstaka matcher på beställning, som en VM final. Finland höjde sig rejält i finalen, som brukligt är, och bjöd på bra motstånd. Sverige vann givetvis rättvist, men siffrorna 5-1 var inte så självklara som det verkar och som kommentatorerna ville få det till. Två av målen kom i tom kasse och hade Finland haft bättre effektivitet och med max utdelning kunde finska flickorna ha lett med 2 eller 3-0 efter första perioden. Sveriges målvakt för dagen Malin M gjorde några riktigt bra räddningar …

Att Sverige är överlägsna kan ju som sagt inte Sverige lastas för. Det finns flera andra idrotter där flera andra länders kvalitet är högst betänkligt, som herrarnas bandy VM. Däremot är det lite oroväckande vilken amatörmässig nivå flertalet av länderna befinner sig på. Nästan alla lag i SSL hade kunnat kriga till sig en kvart/semifinalplats i VM och topplagen t.o.m en finalplats …

En annan sak som var väldigt positiv var responsen publikmässigt under detta VM. Då far man kanske ta att vissa saker i Tjeckien, som jämställdhetsfrågor, är typ 30 år efter Sverige. Jag tänker då på den skönhetstävling som föregick tävlingen. Men varför så upprörd? Åkt till Prag, ni som tror något annat, och håll ögonen öppna. Mer anmärkningsvärt och för mig oförklarligt, är att man inom media och TV4 behandlar sporten innebandy som en idrottslig skönhetstävling. Att dessa idrottstjejer blir så styvmoderligt behandlade som de många gånger blir av media och många andra runtomkring är pinsamt …

Programledaren Ida har kritiserat svenska damspelare i SSL, för att dom väljer att inte låta sig bli intervjuade. Dom gånger det har skett intervjuer, även i landslaget, tycker jag tjejerna har skött sig ganska bra. Däremot är Ida själv rent ut sagt dålig. Hon har ingen koll på sporten, utan säger mest bara klyschor och kommer aldrig med relevanta följdfrågor som en bra journalist bör göra. Efter första perioden blev Johanna H utbytt mot Lollo (bra inhopp). Inför sista perioden intervjuade hon förbundskapten, inga frågor om varför, inga frågor om hur de taktiskt skulle bete sig inför den sista perioden, eller överhuvudtaget hur tankarna gick vad gäller en spelplan …

Kokocha var inte bra som kommentator. Efter att han sagt, för ca trettionde gången, att Sverige skulle kunna ta sitt fjärde raka guld och sitt sjätte sammanlagt, att Limpan ska sluta etc, ja då höll jag på att slänga ut tv apparaten. Widar skötte sig okey, men inte mer. De ska säga vad som händer och varför och komma med konstruktiva förslag på lösningar, våga sticka ut och vara kritiska. Jag anser att tjejerna förtjänar att bli behandlade som idrottsmän och därmed också bli bevakade, granskade och ifrågasatta som sådana. Annars kommer dom inte att bli sedda som elitidrottare. Sluta med alla fjantiga politiskt korrekta hyllningar. Moras Therese K gör en teknisk grej i den första perioden. Efter denna prestation tjatar dom från studion, om och om igen, vilken fantastisk spelare hon är. Att Therese i övrigt var osynlig och att Moras kedja spelade 0-0 denna final verkade inte ha någon som helst nämnvärd betydelse. En formation som tillsammans i SSL  i år har gjort 95 poäng på 12 matcher …

Efter matchen hyllar man bekymmerslöst laget för deras överlägsenhet. Detta efter att två femmor spelat 0-0 i spelet fem mot fem (Iksus och Moras). Där endast en femma som producerar och som kan få bedömningen bra, Djurgårdens femma, tillsammans med eminenta Anna J (vilken underbar attityd hon har) och målvakten Malin M. Självklart är det en lagseger. Men det är inte mer än godkänt av övriga femmor att spela oavgjort mot Finland, och att dessutom inte göra något mål, nja. Sveriges s.k totalinnebandy är en pappersprodukt. Var fanns backskotten mot ett lågt försvar? Var fanns kriget framför motståndarkassen? Det är inte totalinnebandy att spela runt runt, mer en falsk trygghet. Hade Suomi varit lite mer effektiv i spelvändningarna och i avsluten så hade Sverige fått en jobbig dag …

Förbundskapten Curre ska självklart få godkänt, även om han inte är en demonmatchcoach direkt. Men han har gjort flera bra val och är positiv i sitt ledarskap. Hon hade modet att ge ett tydligt signalvärde, t.ex att nobba Pixbos Emelie W. Ett smart drag för honom var att bygga laget på ett kollektiv utifrån de starkaste lagen och spela på trygghet från klubblagen. Då behövde han inte bygga ett nytt lag. Frågan är ändå om han inte borde gett mer speltid under turneringen till andra målvakten Emelie F, eftersom utgångsläget var att ingen var första keeper. Under finalmatchen borde han ha coachat mer. Förutom att bara plocka bort Johanna H, som inte var bra överhuvudtaget. Han borde också gått ner på två femmor och fått mer ut av förstafemman och fått igång en andrafemma. Nu fixade det sig ändå, men men …

Efter matchen började det hagla på twitter och vissa t.o.m förberedde sig på ett försvarstal, varför? Om man nu tycker att allt man gör är så bra inom förbund o.d, är självkänslan då inte större än så här? Representanter kring laget påstår att de är så otroligt proffsiga och alltid är i framkant. Därför är Sverige bäst. Är det verkligen så? Nja, nog mest beroende på flera klubbar i SSL, och övriga ungdomsverksamhet i Sverige …

Men mer tveksamt med mycket vad gäller förbundsarbetet. Kostnaderna kring landslaget har orimliga proportioner utifrån förutsättningarna och motstånd och de ekonomiska problemen för klubbarna i SSL. Resor och stab kring laget är lite väl överdrivna utifrån förutsättningarna. Att ha analysgrupper som kartlägger varje motståndare och deras typ tidsintervaller på varje byten är som att världslaget i fotboll Barcelona skulle åka till superettalaget Varberg och kartlägga deras verksamhet och spelsätt. Vissa av lagen som de bevakar är rena korplag som inte ens kan spela innebandy …

Dessutom som vanligt vad gäller svenska innebandyförbundet så kryllar det av ”klubben för inbördes beundran”, som definitivt inte bygger på kompetens. Vill man utveckla en verksamhet, våga ta in även de som vågar gå emot strömmen, och som besitter en stor kompetens. Det finns flera men de utnyttjas inte inom sporten. Dessa försvinner och kvar blir jasägare, för självgodheten är så hög och självinsikten är så otroligt låg. Frågan är då varför händer det inte något inom t.ex TV4 och inom förbundet. Att media i övrigt inte kan något är en sak, men att det många gånger är så beklämmande internt bland de s.k experterna? Sanningen är att ingen egentligen bryr sig. Det bara hörs gäsp gäsp och sedan fortsätter cirkusen. ”Jag kom ju i alla fall först i kön” …

En ”känd” bloggare, krönikör och tyckare skrev till mig och undrade vad jag tyckte om daminnebandyn och den debatt som hen bedrev. Sedan frågade hen om vad jag, som tidigare varit huvudtränare för 5 SSL herrlag, sysslade med nuförtiden. Hen som ”följde” sporten hade ingen aning om att jag var tränare för Täbys damer i SSL. ”Många som tycker men få som kan” …

… i rest my case

Men som sagt stort grattis Svenska tjejerna till en bra prestation. Nu är vardagen här, dom fina lokalerna på ambassadörslokaler i Tjeckien är utbytta mot trasiga toalettstolar och skit i duschen i katakomberna i Tibblehallen …

Ohlalalala, en klar seger … 😉

ciao capello


no comments